Maito ja Me

Valiolaisen maitotilayrittäjän ammattilaissivusto

Världmarknaden och kverulanten

I EU har det varit lugnare på världsmarknaden för mjölk än på två år. De produktionsbegränsande åtgärderna stävjade mjölkproduktionens tillväxt ända till i höstas, men i augusti skjöt produtionen åter fart i många länder. Efterfrågan på mjölkfett översteg utbudet under våren och sommaren, och smörpriset har varit rekordhögt. Under de senaste veckorna har priserna ändå gått ner.

De stora interventionslagren av mjölkpulver är ändå kvar, och pulverlagren har vuxit också i USA. Det har lett till att priset på mjölkpulver är lågt. Det som är fint är att den globala mjölkmarknaden växer: Importen till Kina väntas i år öka med 20 procent från i fjol och mjölkkonsumtionen i Afrika ökar. Nya Zeeland dominerar Kinas importmarknad tack vare sitt frihandelsavtal.

De stora aktörerna, såsom Friesland Campina, Fonterra och Arla, växer genom företagsköp. Konkurrensen skärps inom segmentet mervärdesprodukter, som är viktigt för Valio. Efter att gränsen till Rysslands stängdes har vi sett hur svårt det är att hitta nya exportemarknader som stöder ett gott producentpris.

Som Valioanknuten mjölkgårdsföretagare tycker jag det varit kränkande att höra när folk säger att det var en lycka att gränsen stängdes och att det har öppnat nya exportmöjligheter för finska livsmedel. De svårigheter som mjölkgårdarna nu är i har till stor del orsakats av motsanktionerna. Valio exporterar livsmedel till över 60 länder och ansvarar för 97 procent av vår export av mjölkprodukter - dvs. nästan hela det överskott som importprodukterna orsakar. Marknaden i Ryssland var en av Valios lönsammaste exportmarknader.

EU är en öppen marknad, där anskaffningarnas konkurrensutsättning är reglerad. Inhemskt ursprung får inte vara ett köpkriterium. Om man ville, kunde anskaffningarna ändå styras med kvalitetskriterier gällande bland annat produktionssätt och spårbarhet. För en stor del av finländarna är det viktigt att gynna inhemsk mat. I Sipiläs regeringsprogram står det: ”användningen av finländsk mat ökas i den offentliga upphandlingen”.

I månadsskiftet oktober-november kom konkurrensutsättningen av mjölkprodukter i de statliga matförsörjningsenheter upp i rubrikerna. Konkurrensutsättningen utfördes för första gången med en nätauktion, där priset var det enda kriteriet. Den mjölk som dricks skulle uppfylla kriterier för den inhemska produktionen. För andra produkter ställs inte detta krav.

En aktör som har utländsk ägare vann tävlingen, och i media ondgjorde man sig över det. De finländska mjölkleverantörer som hör till det vinnande bolaget försvarade offentligt valet, och berättade att deras samarbetspartners produkter är inhemska till 90 procent.

Det stämmer att inhemskhetsgraden är 90 procent om man räknar antalet produktkilon som brandet säljer i Finland. Av de varumärkesprodukter som företaget säljer i Finland står ändå den finländska mjölken inte för mer än 70 procent, eftersom t.ex. all deras ost importeras. Om vi också inkluderar andelen private label-produkter som företaget tillverkar, sjunker den inhemska mjölkens andel till nära 50 procent.

Man kan alltså fråga: Hur är sådana här anskaffningsbeslut förenliga med regeringens riktlinjer? Till följd av affären kommer man i Finland att äta ännu mera utländska mjölkprodukter, och Valio fortsätter med sina exportansträngningar.

Inte ens i den här frågan borde man ändå ställa de finländska, kunniga mjölkgårdsföretagarna mot varandra. Eventuella skyldiga ska sökas annanstans.

Valio utvecklar och säljer fina produkter till konsumenterna i Finland och de internationella marknaderna. Företaget har kommit med nya produkter under hösten, och i vinter kommer det flera.

Låt oss fira Finlands 100-årsjubileum!