Maito ja Me

Valiolaisen maitotilayrittäjän ammattilaissivusto

Toppkvalitet men utan att glömma priset

För att ett mjölkgårdsföretag ska gå bra krävs att ensilaget är förstklassigt. Ensilagets produktionskostnader påverkar hela mjölkgårdsföretagets lönsamhet.

Produktionskostnaderna för ensilage varierar mycket mellan olika gårdar. Det är inte alltid man vet hur konkurrenskraftig den egna vallproduktonen är.

Vad är det som gör att beräkningen av ensilagets produktionskostnader går så trögt? Ofta består flaskhalsen i att uppskatta skördens storlek och kalkylera de fasta kostnader som maskinerna står för. Vallsmågrupperna ger en fin möjlighet att komma igång med att beräkna vallens produktionskostnader. Det lönar sig att be Valio Artturi-teamets experter om hjälp med att hitta kalkyleringsverktyg och råd.

Man kan också utnyttja den stora kompetens som finns inom ProAgria.

 

Det finns både gamla och nya sätt att ta reda på skördens storlek. På webbsidan www.karpe.fi hittar du anvisningar om hur man räknar ut mängden på det foder som lagrats i stuka eller plansilo. Det finns mobila vågar med vilka man kan väga foderlassen, och det blir också så småningom vanligare att utfodringsvagnarna är försedda med givare och våg.

Det lönar sig att lägga ner litet tid och möda eller anlita en utomstående för att räkna ut de fasta kostnader som härrör från maskinerna. Kostnaderna för de egna maskinerna och det egna arbetat kan sen gärna jämföras med Arbetseffektivitetsföreningens statistik över entreprenadpriser. Många mjölkgårdsföretagare har i sin dator också Arbetsffektivitetsföreningens TTS-Kone, som är till stor nytta när man ska räkna ut maskinkostnaderna. Det finns så klart också andra alternativ.

Om produktionen av ett kilo torrsubstans visar sig vara dyr på grund av den nuvarande maskinkedjan kan man försöka sänka kostnaden t.ex. genom maskinsamarbete eller entreprenad.

 

Det är också viktigt att få en bild av de kostnader som åkern står för. Det är lätt att komma ihåg hektararrendet, men de kostnader som uppkommer av den egna åkern blir ofta obeaktade. Om man till exempel har en köpt en åker som ligger långt borta och har en låg skördenivå kommer kostnaden tyvärr att synas i priset på den foderstat som läggs på foderbordet.

Åkerskiftenas skick, storlek och avstånd från driftscentret varierar mycket. Det finns ingen universalstrategi för ensilageproduktion som passar för alla gårdar. Det lönar sig att eftersträva en god skörd och undvika att spara på fel ställen.

 

I slutändan handlar det om att hitta gårdsvisa lösningar som ger en god utdelning på den tid man satsar. Man kanske också kan fundera på att utnyttja systemet Råd 2020. Där kan man få statsstödd rådgivning för förbättring av gårdens konkurrenskraft.

Man ska inte göra det för svårt för sig, utan ta arbetet steg för steg. Målet är att förbättra mjölkens produktionskostnader och förbättra den egna konkurrensförmågan - utan att glömma foderkvaliteten.