Maito ja Me

Valiolaisen maitotilayrittäjän ammattilaissivusto

Mycoplasma bovis

hur hindrar vi att sjukdomen sprids?

Vi fick en ny nötkreaturssjukdom, mykoplasma hos nötkreatur, till Finland år 2012. Sjukdomen är mycket allmän ute i världen, och nötkreatursexperter har redan länge varit beredda på att den också kommer till Finland.

Med tanke på hur vanlig sjukdomen är, är det överraskande hur långe vår nötsektor fått gå fri från den. En förklaring kan vara att det importeras ganska litet levande djur till landet, och att importen övervakas ganska bra av ETT rf. Det är ändå sannolikt att smittan har kommit till Finland i samband med djurimport, men med säkerhet får vi nog aldrig veta när och från vilket land den kommit.

Hittills har 29 mjölkgårdar i Finland fått mycoplasma. Största delen av fallen har avslöjats i samband med prov för juverhälsoanalyser. Valios regionlaboratorium i Seinäjoki har haft beredskap för PCR-analys för mykoplasma från våren 2012. Vi analyserar över 100 000 prov per år, och får på det sättet en bra bild av sjukdomens spridning och viktig information om dess bekämpning.

Mykoplasma hos nötkreatur är nära besläktad med grishosta och den mykoplasma som är vanlig hos personer som sysslar med uthållighetssport. Sjukdomsalstraren M. Bovis, är en mikrob som saknar cellväggar, och som antibioter inte biter på. Det är svårt att sanera bort sjukdomen från en mjölkgård. Den viktigaste saneringsåtgärden är att isolera de unga djuren från äldre, smittobärande djur och att utmönstra kliniskt sjuka djur som bär på smittan.

Sjukdomen yttrar sig i sitt akuta skede som juverinflammation hos kor, men när sjukdomen blivit kronisk bildar den härdar i lungorna och kan ge ledinflammationer. Hus unga djur är det just luftvägs- och lungsymptom och ledinflammationer som är vanligast. I goda förhållanden kan sjukdomen förekomma latent utan symptom i åratal.

Den största risken för att en mjölkgård ska få sjukdomen är i samband med köp av djur, men sjukdomen kan också spridas med människor, arbetsredskap osv. Den smittoväg man senast börjat misstänka, nämligen att sjukdomen skulle spridas via sperma, är ännu till viss del oklar, men förefaller sannolik. Man borde snabbt införa ett system för att säkerställa att importsperma är riskfri.

Det bästa sättet att skydda mjölkgården är att ha en ordentlig sjukdomsspärr och att helt låta bli att köpa levande djur som har risk för att vara smittade. Åtgärderna skyddar gården också mot andra smittsamma sjukdomar.

Mykoplasma är inte en sjukdom som måste bekämpas enligt lagen. Bekämpningen koordineras av ETT rf. Närmare anvisningar om hur man skyddar djuren mot smitta och vilka åtgärder man ska vidta på en smittad gård finns på ETT rf:s hemsida på adressen www.ett.fi. Eftersom sjukdomen inte ännu blivit allmänt spridd lönar det sig att skydda djuren med alla medel och att också sätta igång med saneringsåtgärder.

De gårdar som fått smittan behöver stöd. Inom Valiogruppen är det hälsovårdsveterinär Laura Kulkas som stöder mjölkgårdarna, rådgivarna och veterinärerna i alla andelslags områden. Gårdar som smittats får på Valios bekostnad ett PCR-analyspaket som stöd för att hålla smittan under kontroll och sanera sjukdomen.