Maito ja Me

Valiolaisen maitotilayrittäjän ammattilaissivusto

Mjölkkvoternas historia

Nyheterna om mjölkproduktionen gäller idag påtagligt ofta behovet av att begränsa de producerade mjölkmängderna - man diskuterar möjligheten att införa frivilliga eller obligatoriska restriktioner, och hur det skulle kunna finansieras.

I praktiken har situationen uppkommit på grund av en obalans mellan utbud och efterfrågan. EU:s produktion har ökat oproportionellt, och all mjölk som produceras har inte avsättning på marknaden. År 2015 växte mjölkmängden i EU med tre miljarder liter, och i praktiken har hela den ökade produktionen köpts upp till EU:s interventionslager. Kommissionen förbereder ett stödpaket för mjölksektorn som ska bli klart i juli, och kommissionär Hogan har sagt, att man när man sätter ihop paketet kommer att undersöka alla åtgärder som kan användas för att balansera upp mjölkmarknaden.

Det blir alltid problem när man försöker påverka en näring med politiska medel. Så gick det med kvoterna, och så har det också gått med interventionssystemet. Fri marknadsekonomi är en bra målsättning, men inom mjölkproduktionen har den i praktiken fungerat ofullständigt. Med politiska beslut, som exempelvis interventionsköp av mjölkpulver, försöker man förhindra att marknadsläget avspeglas på utbudet. Ett annat hot är att produktionen koncentreras till de områden som har de lägsta produktionskostnaderna och att produktionen marginaliseras i högkostnadsområden som exempelvis Finland.

Kvotsystemet som varit i kraft i drygt 30 år har avskaffats. Systemet infördes ursprungligen för att eliminera de mjölkhav och smörberg som belastat de europeiska bönderna allt sedan 1980-talet när mjölkpriserna var låga. Det kan bli samma problem i en värld med fri produktion. Efter år 2013 har EU kört ut 10 miljarder kilogram mera mjölk på världsmarknaden, som totalt omfattar omkring 66 miljarder kilogram mjölk. Det har lett till att producentpriserna gått ner med så mycket som över 30 procent, och prissänkningen har drabbat mjölkbönder i hela världen.

Visst hade också kvotsystemet sina nackdelar. Bland annat orsakade det betydande extra kostnader för näringen. Mjölkens minskade producentpris orsakar ändå så stora inkomstbortfall för mjölkgårdsföretagarna att man bör försöka ingripa i situationen på något sätt. Eftersom våra möjligheter att påverka efterfrågan är begränsade måste vi just nu lägga tyngdpunkten vid att påverka utbudet. Det är viktigt att vi överväger många olika alternativ för att lösa problemet.