Maito ja Me

Valiolaisen maitotilayrittäjän ammattilaissivusto

Livet efter kvoterna

Den historiska omställningen inom mjölkbranschen är alltså nu ett faktum. Det kvotsystem som varit i kraft i Europa och Finland i 30 år har kommit till vägs ände. Nu försöker man gissa sig fram till hur producenterna på olika håll i Europa ska reagera.

Enligt europeiska unionens bedömning skulle mjölkmängden i Europa öka med 12 miljoner ton eller ca 8 pro-cent under de följande tio åren. Den årliga tillväxten skulle härigenom vara under en procent per år, medan tillväxten i fjol redan var hela 4,5 procent. Ökningen var förvisso rekordstor, och till det bidrog både det gynn-samma vädret och det höga mjölkpriset. Dessutom hade många producenter redan på förhand förberett sig på att kvoterna avskaffas genom att investera i produktionskapacitet och djur.

Det är klart att mjölkproduktionen kommer att öka i de områden som är gynnsamma för mjölkproduktion, som exempelvis i Irland, Tyskland, Danmark, Frankrike, Polen och Holland. Det är ändå inte helt enkelt att öka pro-duktionen. I exempelvis Frankrike tar de privata mejerierna emot lika mycket mjölk från producenterna som i fjol, eftersom de vill anpassa mjölkmängden så att den motsvarar efterfrågan. Å andra har de två största franska andelsmejerierna kommit överens om en viss produktionsmängd, och kommer att betala ett lägre literpris för den överskridande mängden. Miljökraven kommer emot i alla EU-länder, det gäller både sprid-ningsarealer för gödsel och klimatutsläpp.

EU-kommissionen bedömer i sin översikt att mjölkproduktionen i år kommer att öka med under en procent. Den största tillväxten förutspås i Irland, Holland och Tyskland, där antalet kor ökade i fjol. Däremot har koanta-let minskat i exempelvis Estland och Danmark.

Budskapen är motstridiga och det är omöjligt att helt förutse hur det går, men mjölkmängden i EU kommer i vart fall som helst att stiga. Ur den finländska mjölkproducentens synpunkt är förändringen inte särskilt positiv, eftersom utbudet och efterfrågan bestämmer prisnivån. Eftersom vi på grund av våra naturförhållanden inte kan konkurrera med låga produktionskostnader blir vi tvungna arbeta på en marknad där balansen mellan efterfrågan och utbud är mer otydlig. Vi måste differentiera produkterna. Vi har långa traditioner av forskning och utveckling och av att introducera nya och annorlunda mjölkprodukter på marknaden. Som ett bevis på detta firar vi i år att det gått 120 år sedan vår nobepristagare A.I. Virtanens födelse och 70 år sedan han tillde-lades Nobel-priset.

Vi har varit föregångare i kategorin laktosfattiga och laktosfria produkter. De laktosfattiga Hyla-produkterna kom ut på marknaden redan på 1980-talet, och de laktosfria produkterna kom på 2000-talet. Nu i vår 2015 visar vi åter vägen med en ny produkt som andra inte har och vars tillverkningsmetod är patenterad. I mjölk-drycken Valio Eila raikkaampi har man, förutom att man tagit bort laktosen, också spjälkt en del av proteinet.

Vi skulle ha velat ha kvar kvotsystemet för mjölk, men vi var rätt ensamma om den åsikten i Europa. Vi kan inte heller påverka Rysslands sanktioner. Det vi kan göra är att lägga vår energi på sådana saker som vi själva kan påverka och som vi år bra på. Valios uppgift är att förädla sina producenters förstklassiga mjölk till mervärdes-produkter som ger så god lönsamhet som möjligt. Det är bara att segt jobba vidare med det.