Maito ja Me

Valiolaisen maitotilayrittäjän ammattilaissivusto

I vallproduktionen finns mjölkgårdens möjligheter

Den svåra marknadssituationen sätter mjölkgårdarnas kassaflöde och lönsamhet på prov i år. Vi kan inte heller lita på att situationen snabbt kommer att bli bättre. När detta skrivs har det 30-åriga kvotsystemet nyss avskaffats. Det finns inte längre några ramar för mjölkflödets tillväxt i EU, även om produktionen i vissa områden kan påverkas av miljörestriktionerna. Hur utsläppsrestriktionerna ska genomföras är delvis en politisk fråga, och det finns ingen kvalificerad bedömning av hur de kommer att inverka på totalproduktionen.

Seminarieturnén Maito2000 ordnades av Valio och Valios andelslag med tanke på det ekonomiskt svåra år vi har framför oss. De tre seminarier som hölls i januari-februari samlade en stor och engagerad deltagarskara som tillsammans diskuterade en av mjölkgårdens viktigaste frågor: hur kan vi bygga upp vallproduktionen, ensileringen och utfodringen till en styrka som inte rubbas av marknadsfluktuationerna. Seminarierna ordnades på ett nytt sätt, där man strävade efter att aktivera deltagarna och hitta individuella lösningar för varje gård. Målet var att varje deltagare skulle få ett eget "vägkostpaket" att ta med hem, med råd om vilka åtgärder som till först borde vidtas på den egna gården.

Utgångstanken är att vallodlingens grundelement ställs i ordning. Dikning, kalkning och ytformning av skiftena är ofta de viktigaste åtgärderna. Vid valletablering väljs det anläggningssätt och den fröblandning som passar bäst för gårdens förhållanden. Med fröblandningen kan man också påverka skördesäsongens längd och tidsplacering. Gödsling i rätt tid och enligt behov samt iståndsättning av vallen på våren genom insådd av luckor säkerställer en hög skördepotential. Ogräsbekämpning under skördeåren är ett annat led i att säkerställa skördens mängd och kvalitet. Vallexperter menar att det går bra att få en skörd över 8000 kilo torrsubstans bara genom att sätta de grundläggande förhållandena i skick, det behövs inga trollkonster. Åtgärderna begränsas inte heller av stödområdesgränserna, det går att producera vall framgångsrikt överallt där man producerar mjölk.

När det gäller skördestrategier väljer många igen ett system med tre skördare. Delvis beror det på de senaste årens långa och varma höstar. En annan orsak är att de gårdar som investerat i större besättningar har större behov av högklassigt vallfoder. Skörderytmen bör ändå inte ses som något större problem. Den första ensilageskörden bör tas när D-värdet är förhållandevis högt. Slutet av växtperioden utnyttjas sedan enligt förhållandena under sommaren och besättningens behov.

För framgångsrika mjölkgårdar är det självklart att använda ensileringsmedel för att försäkra sig om god ensilagekvalitet i alla förhållanden. Användning av biologiska ensileringsmedel är inte alltid en risk, men syraensilering är ändå säkrast. Skillnaden i fråga om kraftfoderintag på en gård med bra ensilerat foder jämfört med intaget på en gård med dåligt ensilerat foder blir lätt ett par kilo per dag.

På Maito2000-seminarierna lyckades man på ett utmärkt sätt förmedla konkret värdefull kunskap om vallproduktionens möjligheter. Vi kommer säkert att fortsätta samarbetet kring vallproduktionen också kommande år.