Maito ja Me

Valiolaisen maitotilayrittäjän ammattilaissivusto

Fram för ny tillväxt efter kvotsystemet

Det faktum att EU:s kvotsystem för mjölk avskaffats börjar nu synas på marknaden på ett brutalt sätt. Mjölk-produktionen började genast öka rejält i nästan alla medlemsländer, trots att mjölkens producentpris är på nedgående i hela Europa.

Lagren av mjölkprodukter fylls och marknadspriserna forsätter den nedgång som redan pågått över ett år. Situationen förvärras av utsikterna i de stora köparländerna, exporten till Ryssland är i praktiken stängd, och den ekonomiska tillväxt som länge pågått i Kina planar ut. Här i vårt ekonomiskt pressade hemland ökar matkonsumtionen åtminstone inte, hur billigt man än säljer maten. Överutbudet på marknaden avleds också hit i form av import.

Det goda i situationen är att det finns så mycket inhemsk, ansvarsfullt producerad, toppklassig mjölk att det räcker för alla förädlares behov. Ingen mjölkbrist är i sikte, enligt prognoserna kan Finlands mjölkproduktion också i år växa med hela 1,0–1,5 procent. Det största bekymret är hur mjölkbranschen ska klara krisen med möjligast små förluster.

EU har knappast några fler instrument för att balansera upp marknaden efter att kvoterna avskaffats. Att sälja produkter till interventionslager ger ingen marknadsbuffert att tala om. Man får i stället sätta sin tillit till marknadskrafternas korrigerande mekanismer. I en marknadsekonomi utjämnas obalansen mellan utbud och efterfrågan garanterat, men följden kan bli en lång pina och oöverkomliga svårigheter för många företag. Den kris som nu pågår i mjölkbranschen är nämligen inte någon normal konjunkturfluktuation.

Vad borde man då i det här läget göra inom mjölkkedjan? Det står klart att vi måste kunna förbättra vår egen slagtålighet med alla tillgängliga medel. Produktutvecklingen måste producera nya innovationer och vi måste kunna förädla och distribuera dem effektivt både till de traditionella marknaderna och till de nya och förnyade marknaderna. Allt detta måste vi hela tiden göra bättre och i snabbare reaktionstakt. Det här är sådant som ligger i våra egna händer, och Valiogruppen har allt som behövs för att lyckas.

Vad borde man då göra på gårdsnivå? I den framtidsenkät som gjordes bland våra producenter i våras framgick två viktiga faktorer. Enligt en prognos som räknats ut på basis av ekonomiska resultat kommer det år 2020 att finnas ca 4500 mjölkgårdar i Finland. Strukturutvecklingen kommer alltså att gå snabbare. Å andra sidan kommer antalet företagare som utvecklar sin gård aktivt att till och med öka jämfört med tidigare enkäter. Det ger en bra grund med tanke på framtiden.

Valio och de Valio-anslutna andelslagen med samarbetspartner har förbundit sig att med alla medel stöda de mjölkgårdsföretagare som utvecklar sina gårdar. Vi utvecklar våra egna tjänster med tanke på att hitta så effektiva metoder som möjligt för varje gård att förbättra sin produktivitet. Det samma förväntar vi oss av våra samarbetspartner. Jag vill uppmuntra de Valio-anslutna ägarföretagarna att hålla kontakt med sina egna andelslag eller Valio i frågor som handlar om att utveckla tjänsterna och mjölkproduktionen.

Vi ses på jubileumskryssningen Valio 110 år i början av november!