Maito ja Me

Valiolaisen maitotilayrittäjän ammattilaissivusto

EU försöker stävja mjölkproduktionen med frivilliga medel

Efter att EU:s kvotsystem avskaffades har mjölkproduktionen ökar explosionsartat, och till följd av det har mjölkens produktionspris överallt sjunkit till en oacceptabelt låg nivå. Under sommaren har produktionsökningen planat ut och i vissa områden till och med minskat något. Krisen är ändå inte förbi, det finns fortfarande en stor obalans mellan utbud och efterfrågan.

Den kris som jordbrukspolitiken förorsakade försöker man nu lindra med nya politiska åtgärder. Två åtgärder är just nu på gång. Med ett tre månader långt EU-finansierat program vill man minska mjölkmängden på marknaden med drygt en miljard liter. Dessutom får medlemsländena s.k. kuvertpengar, som kan dubbleras med nationella medel och användas för att också begränsa produktionen på frivillig väg.

Enligt de första bedömningarna kommer programmen inte att ha någon större effekt på marknadssituationen.

Enligt en färsk rapport kommer bland annat Frankrike att ta i bruk "kuvertpengarna", fördubbla summan nationellt och använda pengarna för att begränsa produktionen. Också andra medlemsländer och mejeriföretag signalerar, att man på allvar tänker försöja styra upp obalansen mellan utbud och efterfrågan med hjälp av olika åtgärder. De här nyheterna ger hopp om att programmens marknadsbalanserande effekt kan bli bättre än man bedömt.

EU:s förordning om frivillig begränsning av produktionen offentliggjordes just när detta skrevs. Förordningen har en pressad tidtabell. De gårdar som vill delta i programmet ska före den 21 september meddela hur mycket de tänker minska sin produktion. Även om producenten inte lyckats minska produktionen så mycket som han uppgett på anmälan blir det inga sanktioner. Den maximala ersättningen för att minska produktionen är 14 c/l, men den slutliga nivån klarnar först litet före början av oktober.

Finlands planer på hur de nationella "kuvertpengarna" ska användas är inte ännu klara. Om också andra länder än Frankrike meddelar att de tänker använda pengarna för att begränsa produktionen på frivillig basis, ökar det sannolikt trycket på Finland att göra lika. Ur den enskilda mjölkgårdens perspektiv kan ett frivilligt program för begränsning av produktionen krångla till det, även om det inte finns några direkta risker med att delta. Antagligen kommer många gårdar att vilja nappa på erbjudandet, så att stödpengarna inte räcker. Det är svårt att på förhand räknt ut den ekonomiska lönsamheten av att minska produktionen, eftersom man nte känner till den slutliga stödnivån, och eftersom också kassaverkningarna av produktionen per liter mjölk varierar mycket mellan gårdarna.

Nu inför stallutfodringsperioden är det hur som helst ännu viktigare än förut att man planerar produktionens ekonomi, och då särskilt utfodringen, väl på förhand. Oavsett om man går in för att minska produktionen aktivt eller inte är gäller det att utgå från en värdering av den egna foderskördens kvalitet och mängd och optimal användning av de köpta fodret . I samband med detta kan man på basis av vissa förväntade stödnivåer och kostnader räkna ut om det är vettigt att minska produktionen på den egna gården.

De mest realistiska alternativen är väl att utmönstra de sämsta korna tidigare, finjustera kornas utfodring åtminstone beträffande de dyrasta köpefodren eller att använda mer mjölk som foder åt kalvarna.

Trots utmaningarna önskar vi er alla en god stallutfodringsperiod!