Maito ja Me

Valiolaisen maitotilayrittäjän ammattilaissivusto

Den intensiva klimatdiskussionen påverkar även konsumtionsvanorna


Valios mål är en kolneutral mjölkkedja till år 2035. Den centrala drivkraften har varit diskussionen om klimatförändringen, motarbetandet av förändringen och faktorerna som påverkar förändringen.

Den centrala faktorn bakom klimatuppvärmningen är den stora användningen av fossila bränslen som energikälla, där kol som lagrats i marken under miljoner år friläggs och kommer ut i atmosfären vilket leder till att klimatet uppvärms.

Matproduktionen och dess påverkan för klimatuppvärmningen är en del av klimatdiskussionen. I diskussionerna har stort fokus lagts på maten i förhållande till dess klimatpåverkan. Den enskilda människans påverkningsmöjligheter på de stora riktlinjerna och klimatförändringen är försvinnande små: det enklaste sättet att påverka klimatet är genom de egna konsumtionsvanorna. Å andra sidan kan en del av debattörerna ha en annan agenda än klimatförändringen, till exempel att förbjuda animalieproduktionen.


Klimatdiskussionen är alltså starkt färgad och baserad på globala synvinklar. Det är sant att en stark växthusgas, metan, friläggs vid kornas matsmältning. Men vid bedömningen av nöthushållningens klimatpåverkan måste man beakta helheten, inte enbart metanutsläppen. Vid bedömningen måste man beakta det finländska produtionssättet och produktionsförhållandena, och inte heller glömma utsläppen i förhållande till näringsvärdet. I allmänhet beräknas klimatavtrycket per kilogram mat, fast det egentligen borde ställas i relation till näringsrekommendationerna enligt tallriksmodellen.

Vi kan ändå inte invagga oss i tanken på att vårt produktionssätt i verkligheten skulle ha ett ansvar också för stävjandet av klimatförändringen. I och med den intensiva klimatdebatten håller en stor förändring av konsumtionsvanorna på att ske i västländerna, och även de statliga och offentliga aktörerna strävar efter att styra denna allt mera. Konsumtionen av nötkreatursprodukter har minskat. Om trenden fortsätter kommer den att tära på vår bästa marknad, hemmamarknaden, och försämra vår avräkningsförmåga betydligt.

Problemet är större än enbart konsumenternas val. I takt med att diskussionen ökar reagerar våra direktkunder på förändringen av klimatförändringen. Affärenas inkäpare och den personal som besluter om offentliga anskaffningar börjar ställa krav på de produkter som köps. De produkter som säljs måste vara godtagbara för konsumenterna och för dem som beslutar om butikernas urval.


Vi måste kunna visa att vårt arbete för en kolneutral produktion är trovärdigt. Arbetet måste genomgripa hela kedjan och framskrida mot målet med beaktande av helheten. För att vi ska minska klimatavtrycket måste vi öka kolinlagringen i åkrarna, minska utsläppen av växthusgaser och sträva efter att ersätta fossil energi med förnybara energikällor.

Arbetet vi gör och de förändringar vi åstadkommer måste också kunna verifieras. Det är viktigt att genomgå kolodlarutbildningen, ta till sig kunskapen och med tiden också dokumentera de förändringar man åstadkommer.

I höst lanserar Valio sin egen miljöräknare för gårdar, som kommer att föra klimatavtrycksberäkningen till en ny nivå.

Med hjälp av räknare får jordbrukarna detaljerad kunskap bland annat om var klimatutsläppen på den egna gården uppstår. Då kan man också påverka utsläppen genom att exempelvis optimera kornas utfodring och eller genom att effektivera vallskörden, gödselhanteringen eller energiförbrukningen. Både klimatet och gårdens ekonomi har nytta av detta.

Valio har genom decennier lyckats vända sina svårigheter till konkurrensfördelar. Det kan vi göra också nu.